Nytt case ny pedagog

Igår började Tobbe som ny so-pedagog. Jag ska vara föräldraledig måndagar och onsdagar. Tobbe är redan en väl bevandrad case-pedagog och har helkoll på vårt arbetssätt. Det känns tryggt att lämna över till honom. Kunnig och klok som en bok.

Det nya caset har dragit igång och i vanlig ordning har vi förvirrat eleverna en del och många frågor och tankar har satt igång. Precis som det ska vara. En sak är vi överens om FRAMTIDEN.

Ja, och den får avgöra. :)

Kontraster i vardagen

Oj vad det regnar ute idag. Då är det skönt att vara inne och lära.

Under idrottslektionerna idag har vi spelat Volleyboll, till mångas glädje. Det är en underskattad sport. Många kan delta, många kan bidra och alla får verkligen en chans att känna sig duktiga på boll. Det är inte alltid så. Idag har jag sett många olika framsteg hos olika elever inkluderat skratt och kul. Det är framgång det. Att se att ni växer och blir stolta.

Nu räknar 6:orna matte och lugnet har legat över denna räknelektion. Fokus och arbetsro. Men nu börjar eftermiddagsrasten närma sig och det börjar gnissla lite i bänkarna. Det börjar bli tid för rast. 10 minuter kvar.

Tomas Kroksmarks första forskningsrapport om 1-1 är här

Ni kan gå in och läsa mer på http://vittrabloggen.wordpress.com/ . Det som är så spännande med Kroksmarks (professor i pedagogik) forskning är att han fokuserar på lärandet och inte själva tekniken i sig. Ni kan också gå in direkt på Kroksmarks blogg http://blogs.hj.se/krto/2011/01/13/en-till-en-%E2%80%93-bett-i-london/

Hoppas detta blir verklighet till hösten!

Att alla elever får varsin dator.

Två fina pojkar i full koncentration

Gästinlägg från hemkunskapen

Idag hade vi 6:or hemkunskap. Vi gjorde chokladmousse med hemmagjorda maränger och frukt. Vi skar ut olika formar på frukterna bland annat grisar! Det var svårt att göra chokladmoussen för vi hade inte tillräckligt med tid.

//Kram Alicia och Emilia!

Terror

Idag har så även 8:orna haft sina diskussionsseminarier runt vårt case - terrorism (9:orna hade i måndags). Diskussionerna har ofta berört tankar och frågeställningar kring varför någon ställer upp på att vara självmordsbombare!? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men jag tror vi är ganska eniga om att det är inte är helt enkelt att vara människa i en utsatt miljö som t.ex. Afghanistan.

På frågan om terrorismen kan få ett slut var det många som tyvärr inte trodde det. MEN många trodde man i alla fall kunde minska attentaten genom bl.a. utbildning och kommunikation.

Många av er elever tycker om att diskutera och fundera. I grupper lär vi oss dessutom av varandra och det gjorde ni idag. Det hörde jag, dels för att många ställde frågor om något man inte var så hemma på och hur diskussionerna flöt på. Ni är duktiga, ni börjar kunna det här nu. Att arbeta i case alltså. Fint. Fint som snus. :)